Detta är ett blogginlägg - boksidan hittar du här.
En grupp danska motståndsmän och svenska säkerhetspoliser riskerade under andra världskrigets senare hälft livet för att rädda så många som möjligt över Öresund ur nazisternas klor. Danskarna gav sig själva täcknamnet Helsingörs syklubb, och med hjälp av poliserna i Helsingborg lyckades man fram till sommaren 1944 forsla över nästan 1 500 motståndsmän och flyktingar till Sverige.
Syklubbens oförvägne skeppare Erling Kjaer, som på nätterna dödsföraktande kryssade över Öresund i liten motorbåt mellan minfält och tyska jagare, kallades den röda nejlikan. Det här är berättelsen om hur han och de andra nejlikorna ställde upp för sina medmänniskor när nöden så krävde, ofta med risk för sina egna liv. För att det var det enda rätta att göra. För anständighetens skull.
- Läs mer om boken här
Författarens egen kommentar:
Jag nöjer mig med att kalla det här för en bok. Kloka personer har föreslagit reportage som alternativ. Det är säkert vettigt.
Det var så här gick det till när en grupp okända, svenska säkerhetspoliser bistod den hemliga organisationen Helsingör Syklubb och tillsammans med dem räddade tusen människor till den skånska kusten under andra världskriget.
I bland har jag kortat ett citat, en händelsekedja. Byggt en bro, där en sådan saknats. Men det är också allt. Jag har ansträngt mig för att komma så nära verkligheten det går och alla de här personerna har funnits. En av dem var chef för Svenska statens järnvägars resebyrå i Helsingborg. Han hette Gunnar och heter Gunnar här i boken också. Andra har fått byta namn för att skyddas.
Målet var att på ett nytt sätt spegla de parallella händelserna i Sverige och Danmark under andra världskriget, och att ge en sann bild av ett par svenska och danska mäns handlande.
Deras val och uppoffringar förblir essensen av motstånd.
Eller: motsatsen till likgiltighet.
Det är förstås lätt att tro att de befinner sig ljusår ifrån oss, där de existerar 1943. Sanningen är att dilemmat de stod inför också är vårt. Därav bokens presens. Vi behöver mötas halvvägs.
Detta är ett blogginlägg - boksidan hittar du här.