”För bara något år sedan var jag på en fest i Malmö. Du vet, hög musik och mat, massor av folk. Plötsligt fick jag syn på en man, som jag tyckte mig känna igen på något sätt. Vi började prata med varandra och kom fram till att vi inte träffats tidigare, men det var ändå något … du vet hur det kan vara. Det var en känsla jag hade. Jag tror han kände det också. Vi fortsatte snacka under kvällen och då visade det sig att han är fjorton år äldre än jag, men att vi båda två hade bott på barnhem en tid av våra liv. Jag blev intagen i december 1974, och han blev intagen i december 1974. Samma år, samma månad. Och barnhemmen låg i praktiken så nära varandra att man kunde se från det ena till det andra. Men det slutade inte där. I april 1975 flyttade jag till min nya familj, och i april 1975 rymde han från barnhemmet. Samma igen. Hur stora är oddsen? Vi stod där rakt över varandra på festen och pratade och allt det här kom upp, sak efter sak. Vad kan jag säga? Jag tappade andan och världen ändrade på något sätt lutning. Hur är det ens möjligt? Idag är vi sambos och han är min tvillingsjäl. Jag tror inte ens jag vill försöka förklara det. Kärleken, livet, tillfälligheterna. Allt har en mening.”