Nästan bra på livet

Hyllning av Nästan bra för livet i Norra Skåne

norran.jpg

Slutklämmen ur recensionen i Norra Skåne:

”Palmkvists romaner uttrycker gärna stora känslor, ett annorlunda sätt att se på livet och omvärlden. Han är en briljant ordkonstnär, som oftast uppträder i en till synes enkel språkdräkt. Jag har skrivit det förut, när jag recenserat någon av hans romaner, att han har en enastående förmåga att gestalta tystnaden mellan människor, en förmåga som får mig att tänka på Per Gunnar Evander.

Det gäller även för Nästan bra på livet, som är en ytterst personlig bok som Palmkvist förmodligen skrivit med sitt eget hjärteblod. Jag gillar också hans sparsmakade stil, hans strukturerade balans, där lätthet och elegans kännetecknar hans prosa.

Nästan bra på livet är inte bara en självbiografisk utan också en ytterst självutlämnande skildring om en pappas förhållande till en annorlunda dotter. Den berör mig verkligen i mitt innersta, inte minst som en direkt följd av intensiteten i det utsökt vackra språket.”

Maria Küchen recenserar Nästan bra på livet i Sydsvenskan

Det handlar inte enbart om att förstå livsvillkoren för ett barn med funktionsvariationer och hennes föräldrar. Vad som ytterst blottläggs i ”Nästan bra på livet” är att varje människa finns till utifrån sina egna förutsättningar. Världen blir en mer kärleksfull plats om vi medger det utan att döma.”

Textmaterialet som avsöndras i denna nästan biologiska process är kristallint och glittrande. Det är formfulländat men inte livlöst. Som hjärtslag hamrar meningarna fram en berättelse om oavlåtlig smärta.
/ Sydsvenskan (Maria Küchen)

Läs hela här: https://www.sydsvenskan.se/2021-01-31/conny-palmkvists-brev-till-dottern-ar-skarpt-och-glimrande

Fantastisk recension av Nästan bra på livet i BTJ

Ur recensionen

“Föräldrarnas vardag skildras osentimentalt och utan försköning, men likväl blir texten i det närmaste prosalyrisk i sin strikta förtvivlan, avbruten av de små framsteg som ändå kan skönjas. Man kan inte annat än gripas och förundras över hur stark föräldrakärleken är och måste vara för att man orka.”

“Språket är klart och skarpt som sett genom ett förstoringsglas som gör detaljer som man annars inte skulle sett tydliga. När Lova börjar kommunicera med omvärlden blir också berättandet lättare, mindre återhållet som om barnets bemästrande av språket också färgar av sig på sidorna.”

“En sällsamt vacker bok om föräldraskap som oundvikligen väcker starka känslor oavsett om man är förälder eller inte.”

Betyg 4, BTJ (Publiceras i BTJ-häftet nr 2, 2021.)