First page

Femtiofem meter under ytan har sålts till Nederländerna

Min barnbok Femtiofem meter under ytan har sålts till Nederländerna, och följer därmed upp den lilla succén som Fyra minuter över tolv gjort där nere.

Jag är otroligt glad över att min agent Salomonsson lyckas så fint med mina böcker, och särskilt glad över att Jeska Verstegen ska illustrera även den här, och att den ges ut på samma förlag (Kluitman).

Vilka otroliga nyheter på en fredag, och allt.

Mer information följer så småningom, men det ser just nu ut som att den släpps nästa höst, som tidigast.

Så fint omdöme från BTJ om nya barnboken

Det här är en berättelse som skulle fungera väl för högläsning eller enskild läsning för diskussion i ett klassrum på högstadiet, men fungerar lika bra för nöjesläsning för den som vill ha en berättelse med djup och känsla.

uHc
Det är en evighet till stjärnorna. Bonnier Carlsen. 250 s. Kartonnage. 12 år och uppåt.
Publiceras i BTJ-häftet nr 23, 2024.
Lektör Cia Carlsson

Prisbelönta författaren Conny Palmkvist utkommer här med Det är en evighet till stjärnorna som är hans fjärdebok för unga. I denna bok får läsaren möta tonårige Gunnar Palmgren, döpt efter fotbollslegendaren Gunnar Nordahl och lika fotbollstokig. Fotbollen är Gunnars fristad i ett liv i kaos. Hans mamma har stuckit utan ett ord, och hans syster har en intellektuell funktionsnedsättning som i huvudet gör henne tio år yngre än sina tretton år. När Gunnar av sin granne får ett magiskt lyckomynt som kan få önskningar att gå i uppfyllelse är hans önskan en i affekt. Det här är en bok om frustration, familjerelationer och sorg, men också kärlek och glädje. Det är en bok om allas olikheter och rätten till sina känslor. Den luftiga layouten och korta meningarna gör boken lätt att läsa, samtidigt som just de korta meningarna gör varje ord värdefullt. Känslorna ligger på ytan och läsaren dras lätt med i Gunnars inre kamp. Det här är en berättelse som skulle fungera väl för högläsning eller enskild läsning för diskussion i ett klassrum på högstadiet, men fungerar lika bra för nöjesläsning för den som vill ha en berättelse med djup och känsla.

Helhetsbetyg: 4.

En kort höstrapport från författaren

Vädret är väl det man oftast klagar på i oktober. Men det passar mig rätt fint, faktiskt. Det haglar föreläsningar under de här månaderna och man behöver hålla sig i form. Att fara omkring tar på krafterna oavsett om det är till små eller stora lokaler. En del skrattar åt att jag blivit så tråkig på ålderns höst, men så är det nog. Och det passar mig. Och det behövs när man ska göra saker som kräver ett fokus som kanske inte är självskrivet för alla. En bok kräver precision. Så också att stå inför skaror av olika storlek och berätta om sina verk.

Det finns inget slappt med det författaren gör, om han gör det rätt.

Få ska ta sig igenom nålsögat och det gäller att förstå insatsen.

Halvhjärtat når man ingenstans.

Bokmässan kom och gick: jag hade fem scenframträdanden, och trevligast var den fina kvällsmat jag och min förläggare fick på en liten undanskymd fiskkrog. Goda samtal, många vänner. Intensiva dagar, sanslöst lugna kvällar. Och så fick jag sitta på Bonniers stora vägg med författare - kan ni hitta mig där i massan?

Bokpraten har som sagt varit många och jag har varit runt i Ängelholm, Höganäs, Åstorp, Helsingborg och Malmö, för att sedan sitta på arslet och skriva resten av dagarna. Minus den tid jag bakat kladdkaka med grabben och spelat en sorts inomhusfotboll vi själva hittat på. Vi har också tränat lite den sista tiden. Vi håller oss igång. Målet är att göra något kul varje dag, tillsammans, och som inte involverar datorer …

Två manus ska drivas vidare: den femte barnboken, med release tidigast 2026, och del två i trilogin, som släpps hösten 2025. Till det kommer lektörsläsningar, fler bokningar, och en del redaktörsarbete.

Inte mycket till rapport, men det är väl ändå något.

PS. I januari 2025 släpps min fjärde barnbok: Det är en evighet till stjärnorna.

Four minutes past midnight finally released in South Korea.

I am such a big fan of literature and movies from South Korea. The authors and screen writers over there are master storytellers and have a sensitivity to their work that are seldom seen in other places. I am not sure exactly why this is. I am so impressed.

As a writer I was intrigued by the Koreasn tv-series when I found them last year. “Crash landing on you” had me stunned (such a good story), and I am not sure I will ever recover from “Something in the rain.” The cast with Son Ye-jin, Jung Hae-in and especially Joo Min-Kyung (she is such a talented actor) was amazing.

All these series are the perfect mix of popular storytelling and quality.

And this year the Swedish Nobel Prize was awarded South Korean author Han Kang, she is truly one of a kind with her own special style.

South Korea is the place where it all happens.

It is not hard to understand how happy I was when I learned that my children’s book “Four minutes past midnight” where being translated to Korean. Such an honor. Finally here is the cover art, that they did a very original take on. I love it.

It is astounding to have ones work so far away in the world, and the Japanese and Korean translations are one of the nicest things I have ever experienced.

Amazing to have readers in these languages.

Thank you, and hope you like it over there.

감사합니다

Fyra minuter över tolv toppade listan över de mest poplulära barnböckerna i Nederländerna just nu

Jag skäms nästan. Idag satt jag på Zoegas Café 1886 i Helsingborg och kände tårarna i ögonen. Det gick inte att undvika. Nederländska översättningen av min barnbok Fyra minuter över tolv hade under hela augusti förstaplatsen på en topp 40-lista över de mest älskade barnböckerna i landet. Hur andas man?

Det går nästan inte att beskriva hur stort det är att den här boken nu gör väsen av sig i stora världen, inte minst eftersom den är ämnad för de barn som kanske inte får några böcker skrivna till sig. De som sörjer, och lever under svåra förhållanden.

Precis som det är i alla mina barnböcker.

Vem kunde tro detta? Så vackert.



Fantastisk recension i Skånska Dagbladet (29/8)

Man drömmer om så här välskrivna recensioner, som är så kunniga och på kornet. Fantastiskt!

"Conny Palmkvist kan sina saker. Han har under senare år grävt djupt i krigstidens historia, och skrivit en rad dokumentära krigsskildringar från Öresundsregionen. Så det känns att han bottnar i Öresund. Detaljer och tidsmarkörer är perfekt och omärkligt utplacerade. Känslan av 40-talet är klockren. Jag ser redan filmatiseringen framför mig."

"Det ordfattiga skapar en stämning av svårmod och ofärd, en stämning att som läsare gå in i. Man anar kaffesurrets trista smak, doften av kokt grävling, kylan under de notoriskt kalla krigsåren. Man känner med människorna som inte slösar med orden, lika lite som de slösar med kupongerna."

"Antydningar och lakuner ger utrymme för det outsagda. Inget skrivs en på näsan. Allt blir tydligare så. Ord räcker ändå inte till för att beskriva det outsägliga lidande kriget medför, och det gäller att hålla tand för tunga. Man vet inte vem som är vän eller fiende. Utländska spioner spanar, så en svensk tiger."

"Öresund och krigstid fångas med klockren känsla - i tre romaner ska Helsingborgsförfattaren Conny Palmkvist av följa andra världskrigsåren på bägge sidorna sundet. Sophie Lossing har läst första delen, ”Räkna de lyckliga stunderna” och njuter av ett säreget språk som fångar både tid och karaktärer."

En av många signeringar - Ängelholm

Idag var jag i Ängelholm och signerade böcker i Akademibokhandeln. Det är alltid så spännande att se vem man träffar och vilka som stannar till spontant.

Många köpte den nya romanen Räkna de lyckliga stunderna, jag mötte folk jag inte sett på fyrtio år, och jag fick dela en glass tillsammans med en gammal skolkamrat, som råkade ha en hattbutik vid sidan om. En kopp kaffe på det i solen. Åh, ja.

Det ska skrivas i böcker, samtalen blir många och långa.

Lite underbart, faktiskt, att vara ute på vägarna.

Vi ses framöver, vänner.

Fin recension av Räkna de lyckliga stunderna i Helsingborgs Dagblad

När nya romanen Räkna de lyckliga stunderna recenseras i dagens Helsingborgs Dagblad , blir det både ris och ros. Jag kan nog hålla med om allt som skrivs, faktiskt. Det är mycket väl avvägt.

Och de bästa delarna av texten är verkligen så fina.

“I berättelsen lyckas Palmkvist omsätta sina kunskaper i en alldeles vidunderlig atmosfär. Stadens hus, gator, butiker och kaféer – Fahlmans är förstås en hjärtpunkt – skildras så detaljrikt och med sådan känsla att de blir ett pulserande här och nu. Snöflingors och regndroppars kvalitet känns på huden. Författaren vet precis hur vinden biter i vårt platta kustlandskap.”

“Det här är en romantisk, varmhjärtad roman som ger plats åt både sorg och medmänsklighet, och åt Johnnys son som inte riktigt är som andra barn och därför hotas av den tidstypiska hållningen att sådana som han hör hemma på anstalt.”

“Staden Helsingborg som fysisk plats, tidsanda och politisk spelplan blir en hel litterär värld, och är egentligen överordnad personerna, till och med själva handlingen. Jag tror det finns en idé om oss som samhällsvarelser här.”

readers from the netherlands on Four minutes past midnight (update 30/08 ´24)

Illustration Jeska Verstegen

A small selection of quotes.

Your story really touched my heart. It was the first time ever, tears rolled down my face while reading and illustrating a story. Thank you for writing this incredible book. I couldn’t help thinking it was a very personal story for you as well. I take my hat off to you.

/ Jeskta Verstegen, illustrator of the book in the Netherlands

I don't think I've ever read a more beautiful story about saying goodbye, mourning and letting go, and one that feels so comforting in such an extraordinary way.

5 stars out of 5

/ sheila_hjv_inbooks, Goodreads, Netherlands

From the very first page I had tears in my eyes! What a beautiful, moving story. I completely understand why this book is in first place in the children's book top 40 this month. But not only children, adults should also have read this book.

5 stars out of 5

/ Susan Wijbrandts-Pelk, Goodreads, Netherlands

What a beautiful and compelling book about farewell. Conny Palmkvist knows how to touch me as a reader with just the right words and sentence structure! Lammie Post-Oostenbrink's translation completely sold me on this book. Philosophical with food for thought, because what things would I put right if I had the chance to do so?

5 stars out of 5

/ Nick Kolhek, Netherlands, Goodreads

Sometimes it really isn't easy to write a review. A book for young children from the age of 11 can be so moving that the lump in your throat just won't go away even while you're writing it. And actually I can't say anything other than that this book about twelve-year-old Nicolaus is so beautiful. // It is really a book about letting go and saying goodbye. It is full of wisdom, which I often took the time to read again. One of the most special pieces of wisdom is the word “goosebumps”. “That's what you get when your heart freezes to pieces from all the sadness you carry on your soul.” A children's book that is also very suitable for adults and older youth.

/ from the literature site Boekenbijlage.nl

This is a book that offers comfort and hope. Don't expect an unexpected twist, because some moments are simply irreversible. Things are simply not more beautiful than they are, but you can influence the way you deal with them. And sometimes you even have the opportunity to use that experience to help others. A wonderful book that you should not miss!

5 stars out of 5

/ Rubén Rodriguez da Silva (bookstore review), Netherlands, Libris

This book is heartbreaking but beautiful at the same time. A small book about great feelings that stays with you and resonates. A beautiful book that excels in originality for readers aged 10 and over.

/ hetboekenrijk.com, Netherlands

What a beautiful and sensitive book about saying goodbye to a mother! I read it in one sitting, I simply couldn't put it down. Everything is right about this story, the sentences and the words. And everything is beautiful and sad at the same time in this story.

5 stars out of 5.

/ Pauline, Netherlands, Goodreads

I don't often read a children's book, but with this one I felt like I shouldn't miss it. And rightly so, I say now. What a writer, this Conny Palmkvist. Nothing but love for this beautiful and heart-wrenching story!

/ PollyEvaHatloy, Netherlands, www.hebban.nl

This beautiful children's book is just as good for adults. // The story of Nicolaus who wants to correct the 'mistakes' he made in the relationship with his mother before her death is heartbreaking, beautiful, sad and recognizable. Who wouldn't want that - to solve everything, fix it and hopefully change the future. In his various attempts he always chooses different moments to return to. We as readers receive tips. At the end of the story, it turns out that they are not just about time travel - but about life itself.

Although this book may sound heavy and sad, it is not a book to be afraid of. Above all, it is a book about life, about together, about beautiful moments.

“You are the light, Nicolaus. Or no, you carry the light.”

5 out of 5 stars

/ Saar Steverlinck, Netherlands, GoodReads

The train from four over twelve is an incredible and magical story for everyone from about 9 years and can reliably offer in case of loss. After reading this book I know … ”goose bumps of the heart”, exists.

5 out of 5 stars

/ Je@net, Instagram, Netherlands

An incredibly moving story about sadness, acceptance, letting go, farewell, pain, grief and love. Very special. I read it in one sitting and really had to shed a tear while reading. What a beautiful book!

/ www.biebmiepje.nl (reading blog)

Moving, heart-warming, beautiful, magical and emotional - all the feels. What a story with life lessons, recommended for young & old! — Rating: 5★

/ lesley.onbookstagram, Instagram, Netherlands

This children's novel is compelling, moving and magical at the same time. I read the book with a smile and a tear. // The story is poetic, comforting and really moving. Highly recommended for young and old, a handle during a sad period.

/ Kinderboeken Journal, Netherlands

A beautiful children's novel, which I read with a smile and a tear. A book full of love and warmth, but also fear and sadness. This is an extremely valuable book for the upper grades about death. I think that regardless of whether or not children encounter death at a young age, this book is very valuable and should be read by every child!

/ juf_ilona, Instagram, Netherlands

The story grabbed me right from the first page. I couldn't put it down. I had to know what would happen and what choices Nicolaus would make. So I read it in one sitting. Thank you @conny_palmkvist and @kluitman for this beautiful book. You gave me goosebumps several times. Wow! What a special and moving story. Also a shout-out to Jeska Verstegen for the beautiful illustrations!

/ jufvangroep3, Instagram, Netherlands

Beautiful! After reading the book in a few hours, I say with tears in my eyes and full of conviction: Beautiful. It is so special how a book can make you empathize with Nicolaus in this way, who is about to lose his mother. The story takes you along in the process of letting go, losing and grieving. Described in an impressive way.

5 out of 5 stars

/ Iris Pethke, Goodreads, Instagram

The theme of grief and loss is beautifully described. It is truly moving to experience such a difficult moment as the death of a parent through the eyes of a child. It is raw, pure and hits hard. The setting of the Last Station is described cinematically, almost like a Miyazaki animation. A truly beautiful image, powerfully detailed. This is one of those books that will stay with me for a long time. // A book that cannot be missing in the classroom or school library, go read this book!

/ jufrigoberta.com/2024/04/04/boekentip-de-trein-van-tien-over-twaalf/

A literary poetic, intense and compelling story about a boy who becomes very aware of life during the impending death of his mother. In his mother's final hours, this boy finds a floor in the hospital called 'the last station'. A place where time can be stopped and where he relives previous events from his life or decides to do something differently. A gripping book about not being able to let go of close loved ones and life in 'in between'.

/ De Grote Vriendelijke Podcast

A mesmerizing story: in short, meaningful sentences you enter the head of Nicolaus, where his despair, sadness and fighting spirit fight each other for progress. Palmkvist, a Swedish author I didn't know yet, writes poetically and dreamily, which is comforting. Recommended for those who are going through a difficult period, the words come in like a poem. This is very beautiful.

4 out of 5 stars

/ maaike-de-vries , Instagram, Netherlands

A beautiful story about saying goodbye and letting go.

/ @lees_tippie, Instagram, Netherlands

What an incredibly beautiful, moving, poignant and beautiful children's novel this is. It really is a book that, after reading it, really leaves me silent for a while. // The Train at Four Past Twelve is an extremely original, beautiful and pure and moving story about saying goodbye, mourning and letting go.

/ Kim Coenen, Netherlands, www.hebban.nl

Swedish writer Conny Palmkvist adds a wonderful element that makes the book different from many children's books about death. He takes Nicolaus via the hospital elevator to 'The last station', a place where time stands still and the past comes to life. // A special children's book about saying goodbye and about the time that slips through your fingers, even when you are only twelve.

/ www.jaapleest.nl, Netherlands

Cry cry cry 😭 (in a positive sense, because it was so beautiful).
5 stars out of 5

/ Jonne Heeling, Netherlands, Goodreads

What an incredibly beautiful story this was! // First of all, the book is beautifully written. Although it is simply prose, it reads very poetically because of the beautiful and moving statements about grief and processing that are made and punctuation and design are also used very nicely to insert pauses at the right moments, so that the reader can think about the meaning of the words (believe me, you do). // In short, I absolutely recommend this book. It is really beautiful, important and educational - not only for children, but certainly also for adults.

5 out of 5 stars

/ Nienke Hutten, Netherlands, www.hebban.nl

This book is heartbreaking but beautiful at the same time. A small book about great feelings that stays with you and resonates. A beautiful book that excels in originality for readers aged 10 and over.

/ hetboekenrijk, Netherlands, Instagram

… a comforting and hopeful story about grief, in which you become trapped for a moment and which you cannot easily shake off.

/ Trouw, Newspapper, Netherlands

A beautiful children's novel about loss and mourning by the Swedish author Conny Palmkvist, beautifully translated by Lammie Post-Oostenbrink. Add to that the beautiful illustrations on the cover and interior by Jesca Verstegen and you have a gem of a children's book in your hands.

The four past twelve train takes you into the childish experience of grief and loss. Time and again Nicolaus gets the chance to go back in time, until he realizes that an hour in the future might be more valuable. Pure, magical and a raw edge full of emotions. The train at four past twelve reads like a train. ❤️

/joyceweij.nl, Netherlands. Instagram

A moving, poetic book for groups 7 and 8 or older.

/ kilometerslezen, Instagram, Netherlands

Beautiful story about death.

5 out of 5 stars

/ evanderzanden, Netherlands, www.hebban.nl

Beautiful book.

4 out of 5 stars.

/ do (whatdoreads), Netherlands, Goodreads

The four past twelve train takes you into the childish experience of grief and loss. Time and again Nicolaus gets the chance to go back in time, until he realizes that an hour in the future might be more valuable. Pure, magical and a raw edge full of emotions. The train at four past twelve reads like a train. ❤️

/ joyceweij.nl, Netherlands, Instagram

A children's book about a heavy theme: accepting that one of your parents dies. The book is well written and really takes the reader into the emotion of the story.

4 stars out 5

/ Geert Bremmer, Netherlands. Goodreads

This book gave me goosebumps and I will recommend it to anyone looking for a book.

/ actafabulaest_, Netherkands, Instagram

'The four-by-twelve train' is a beautifully written children's book, a rollercoaster of a story and a book that leaves you with a lump in your throat all the time. You sympathize enormously with little Nicolaus, but you can also enjoy his childish 'mistakes' in the past and how he deals with this whole situation. I thoroughly enjoyed this book and definitely recommend buying, borrowing, reading or reading aloud!

5 out of 5 stars

/ Demi Stein, Netherlands, www.hebban.nl

This is one of the best children's books I have ever read! The way this book describes loss, letting go and grief from a childish perspective is so impressive! I cried so much reading this book. It hit home in no time, on so many levels! I started annotating, but eventually stopped because I was filling up the entire book!

5 out of 5 stars

/ JuffieInHetGroen, Netherlands, www.hebban.nl

I read this book and what almost never happened to me happened now. I had to cry, it touched me very much... This is an emotional book about losing a parent. It is written from Nicolaus' perspective and therefore comes across as very pure, honest and sincere. The things that go through Nicolaus's mind, his thoughts and his fears, it is truly a beautiful book. And not only for children, but also for adults. Conny Palmkvist has written a beautiful story that, I think, will be useful to many in dealing with loss.

5 out of 5 stars

/ ReadingForTheFunOf.it, Instagram, Netherlands

The story of Nicolaus and his struggle to accept the inevitable is beautifully described. What Nicolaus thinks and does is believable and he shares his emotions honestly and even with some humor. // The Train at Four Past Twelve is a beautifully compelling story about saying goodbye and mourning. An honest and also a comforting story.

/ www.waanenwijs.nl/2024/03/de-trein-van-vier-over-twaalf-conny.html

In my opinion a really beautiful book and very strongly written from the perspective of a 12 year old. This makes it very nice to read aloud, so that children can identify with the character. The subject is sad, but I don't think it's heavy. It is written light-heartedly, with some humor here and there. Highly recommended!

/ leeskracht.boeken, Instagram, Netherlands

Wow ... how Conny has poured grief, sadness and letting go into a beautiful story. It has touched me deeply.

/ Kim, Instagram, Netherlands

Palmkvist writes a beautiful book here about farewell and letting go. Tears from the first pages, because it just comes close. // Highly recommended and suitable for children aged 9 and over.

/Leesknokploeg, Instagram, Netherlands

What a beautiful book about loss and accepting it. Knowing that you are not alone. Tissues may be needed.

5 out of 5 stars

/ Lusanne Stap, Netherlands

What a beautiful and moving story 🤍

/ The Dutch Bookshelp, Danielle, TikTok

Many parents are hesitant about books about dying, while it is of course an essential part of our existence. We think it is important for children to read about saying goodbye and letting go. This moving book is written in an accessible way, takes you into the emotions of Nicolaus and leaves you with comfort and hope.

/ https://indewolken.nl/boekentips-leeftijd-10/

I really like how death and grief are discussed in this book. As adults, we find it very difficult to talk about this with children and quickly get the idea that children do not understand it - because it is a vague and invisible concept. However, I think this book very beautifully shows the emotional aspects of grief through a change in reading pace and the creation of chaos and peace in the text. Although death is not explained, it does show very nicely what it can do to a person emotionally.

/ dauntlesswxzard.reads, Instagram

One of the most beautiful books I have ever read.

/ The Dutch Bookshelp, Nicole, TikTok

I loved this book SO much.

/ Billylest, TikTok

From the first sentences of the book you are completely engrossed in the book. // So beautifully written.

/ joyce.limpens, Tiktok

The writing style is compelling and is enhanced by the beautiful illustrations by @jeska_verstegen. The writer manages to capture the complexity of emotions in an impressive way, especially in the struggle of a twelve-year-old with the impending death of his mother. The story is carefully constructed, the characters are well developed, and the thematic depth makes this book a valuable reading experience for both young and adult readers. I couldn't put the book down and finished it within an hour. A beautiful book to use in the classroom 🤍

/ deklasvanjuf_femke, Instagram, Netherlands

It is truly moving to experience such a difficult moment as the death of a parent through the eyes of a child. It is raw, pure and hits hard. The setting of the Last Station is described cinematically, almost like a Miyazaki animation. A truly beautiful image, powerfully detailed. This is one of those books that will stay with me for a long time. A book that you hope will provide support to children who experience a similar nasty situation. A book that is about the hard side of life but still manages to focus on the small but very important moments. Moments that may seem trivial but will later give us strength to move on.

/ juf_rigoberta, Instagram, Netherlands

Ultimately, 'The Train at Four Past Twelve' is a book that stays with me, because Nicolaus' powerlessness and his enormous sadness are captured so well in words. His sadness became my sadness for a moment and made me want to get on that train myself so that I could ultimately end up in that pub with my father.

/ langlevelezen, Instagram, Netherlands

I am a fan of the writing style of the book. So much is said in simple words, without overly complicated sentence structures:

"Tip 91: When something is chasing you - run from the shadows into the light. Scary things can't handle that."

Marlies Sleger describes it as follows on the cover of the book: "Beautiful youth novel about farewell and letting go" … and she is right!

/ trudie_en_tine_lezen, Instagram, Netherlands

The story thundered in. Close to the skin you despair with Nicolaus, who struggles with the worst sadness. This is a book for everyone from the age of ten. Also for adults. Because you can get courage from it, about saying goodbye and letting go.

/ detribunejunior, Instagram, Netherlands

Especially if you start this book a little unprepared, you will feel a bit raw as you step into the middle of a family drama. Along the way you read how the main character processes the situation and ultimately comes to acceptance.

And that in an imaginative, child-friendly way. It is beautiful.

5 stars out of 5

/ KoenFokkinga, www.hebban.nl, Netherlands

It is a beautiful, intense story! I definitely recommend this book!

4 out of 5 stars

/ Books & Illustrations, www.hebban.nl, Netherlands

Special and exceptionally beautiful. Reads easily.

4 out of 5 stars

/ Josca Punt, www.hebban.nl, Netherlands

A beautiful book about grief, loss, sadness and family. A book that made me shed a tear because I can understand that you want to stop time at such a moment and then it is so beautiful to write a book about it.

Also beautiful how he himself discovers the results of time travel.

A must read!

4 out of 5 stars

/ wij_3_lezen, Goodreads, Netherlands

Fint i Aftonbladet om Räkna de lyckliga stunderna (24/08)

Vem ska läsa boken? Vem ska orka bry sig? Vem ska gilla den? Och inte gilla den?

Den första offentliga texten dök idag upp i Aftonbladet, under rubriken: Här är de fyra bästa nyutkomna böckerna. Det var verkligen oväntat. Och glädjande.

Jag tror aldrig att någon ska orka ta till sig mina böcker, som kanske har lite mer kant än annat. Nåja.

Så det är ju så fint: Det är rakt igenom lysande läsning, skrivet på ett glasklart, poetiskt språk, skriver Ingalill Mosander.

Vad som än händer har jag detta.

Jag är så tacksam.

Det är en evighet till stjärnorna - ny barnbok i januari 2025

Lågupplöst omslag

”Om du vill vara den bästa spelaren måste du vara den bästa människan." - Fotboll, syskon och en silverdollar när Conny Palmkvist skriver för unga läsare

Gunnars strategi i skolan är enkel: Gör så lite väsen av dig som möjligt. Men på rasterna spelar han fotboll, och trots att Gunnar aldrig varit med i något lag är han så bra att han får spela med de äldre på skolan.

Varje morgon ser alla på skolgården, även de på fotbollsplanen, hur taxibilarna kommer. De sticker ut, och det är ju det värsta man kan göra. Det som ingen vet är att Gunnars syster är en av de udda fåglarna som släpps av, och han är beredd att göra allt för att dölja det. Och när han får chansen att på riktigt ändra på allt och få henne att försvinna - då gör han det! Men ingenting blir som han tänkt sig.

Det här är en bok om familj, om utanförskap och om att passa in. Det är en bok om kjamar, ett magiskt mynt, en försvunnen mamma och den viktigaste fotbollsmatchen genom tiderna.

Conny Palmkvist har ett helt eget sätt att skapa en alldeles särskild stämning. Med lätt hand bygger han en mystisk sagokänsla, mättad av känslor, samtidigt som läsaren får en riktig bladvändarläsupplevelse. Andra böcker för unga läsare av Conny Palmkvist är ”Mina fem regler för livet”, ”Fyra minuter över tolv” och ”Femtiofem meter under ytan”.

Om ”Mina fem regler för livet”:
"...en gripande och välskriven mellanåldersbok, med humoristiska inslag, som inte väjer för de mörka sidorna i tillvaron. Slutet inger hopp." Dag Hedberg, BTJ-häfte 8, 2021.

Om ”Fyra minuter över tolv”:
"Väldigt starkt och berörande om liv, sjukdom och kärleken i en familj" Vi Läser

Om ”Femtiofem meter under ytan”:
"Palmkvist visar återigen att han till fullo litar på barnets förmåga att självständigt läsa, tolka, känna och tänka." Anna Bjurströn, BTJ-häftet nr 21, 2023.

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2025-01-13 Genre: Barnböcker, ungdomsböcker och läromedel Omslagsformgivare: Jonnie Holmberg Boktyp:magisk realism, skolvardag, Thema-kod: Skönlitteratur barn och ungdom: modern och samtida, Skönlitteratur barn och ungdom: familjen Antal sidor: 160 Format (utgivningsdatum): Kartonnage, 9789179798611 (2025-01-13); E-bok, epub2, 9789179798628 (2025-01-13)

det finns hopp om 2024

Man tror inte att det är sant. En dag blir man publicerad efter att ha skrivit i hela sitt liv. I mitt fall skedde det för tjugo år sedan, och jag har rätt dimmiga minnen av den perioden - sorgen fanns ju överallt runt mig.

Fast sedan gick det av bara farten och de resterande sjutton böckerna föll på plats en efter en - varenda en av dem har varit en sorts process att ta sig igenom. Det är inget man reflekterar över. Det tuffar på och man kämpar, gör jobbet varje dag med en sorts växande pessimism. Min första bok var en våldsam framgång i all sin ledsamhet. Min andra riktigt stora succé dröjde till 2020, och det var Sundets röda nejlikor.

Vid få tillfällen har jag stannat upp och funderat över vad det är jag har lyckats med. Varför? Jag vet inte. Det blir nästan löjligt att värja sig mot goda nyheter, som om man inte förtjänar dem.

Till slut kunde jag titulera mig barnboksförfattare också, och i år har de böckerna till sist hittat utomlands, och jag har suttit och tummat på japanska och sydkoreanska utgåvor av Fyra minuter över tolv. Snart släpps den i England och USA också. Av reaktionerna är det främst Nederländerna som tagit mig med storm. Vilka otroligt starka och fängslande recensioner av den mörka historia, som knappt tog sig över ytan här i Sverige.

I år är också året då den första delen i Öresundstrilogin släpps på Bokförlaget Forum, och Räkna de lyckliga stunderna har precis börjat landa hos testläsarna runt om i landet. Vilken kärlek. Aldrig någonsin tidigare har införsäljningen gått så bra, och vilken inläsare av ljudboken jag har fått: Katarina Ewerlöf. Och dessutom: boken fick precis fem av fem i betyg hos viktiga BTJ (Bibliotekstjänst). Det gör mig så glad. Jag har kämpat länge och hårt, och varje steg i rätt riktning blir som en paus för själen.

De många karaktärerna som flätas samman av deckargåtan ger en bred och drabbande bild av livet just där, just då, förmedlat med berättarglädje, innerlighet och på en klangfull prosa
— Ur BTJ:s recension

Samtidigt redigerar jag den barnbok som utan tvekan kommer att bli min bästa någonsin, och den hittar ni på hyllorna i januari 2025 - arbetstiteln är Det är en evighet till stjärnorna. Mycket kommer att hända även på den fronten.

Parallellt med detta, så arbetar jag med filmplaner på en äldre bok, där det finns stora och namnkunniga aktörer inblandade, och alltihop riskerar väl att bli helt underbart. Så se, vilken udda glädje jag till slut visar efter alla år av självtvivel.

En av mina amerikanska vänner, som också jobbar med filmplanerna, fick mig att återuppväcka uttrycket is i magen. Det får bil min grej numera: is i magen. Det kan ju betyda att låta lugnet landa i alla dessa projekt och bara vänta in allt det goda, eller att åtminstone ta sig tid att njuta av det.

En sådan här fin plakett sätter man under hösten upp till min ära här i stan - vilken fin gest.

Sa jag att Helsingborg stad ska sätta upp en plakett till min ära på Fredriskdals trädgårdar? Med bild och allt, en kort biografi, och en liten text ur en av mina böcker, alltihop gjutet i stål. Kan det bli bättre? Hur gick det ens till att jag hamnade där?

På det personliga planet: jag har inte varit i så bra form på många, många år, och snart nog kan jag svida om i finskjortorna som blivit hängande sedan de grå åren, som jag kallar dem. Och en ny barnbok har precis påbörjats, och den landar tryggt i en mer kommersiell fåra än de tidigare verken, men med samma tyngd. Del två i Öresundstrilogin avslutas under de första höstmånaderna, och sedan är det dags att slå ut vingarna igen och försöka överträffa det som gjorts hittills.

Vi tar en dag i sänder och ser med tillförsikt mot stjärnorna, som jag bara låtit hänga på avstånd tidigare. Det är svårt med självförtroendet, och framgångarna, när man glömmer att fira dem. Jag får bli bättre på det, trots att jag har så få laster kvar.

Glad sommar till er alla, var ni än befinner er,

från ett regnigt Helsingborg.

Lysande omdöme av "Räkna de lyckliga stunderna" från BTJ (Bibliotekstjänst)

Få saker är viktigare inför ett boksläpp än BTS: s omdöme, eftersom biblioteken använder dessa recensioner för att göra sina inköp.

Jag blev så väldigt glad över vad som trillade in här under morgonens allra första arbetspass. BTJ ger boken full pott, fem av fem möjliga, och jag kan beställa en extra kaka till lunchen. Så fint det blev, plötsligt. Jag får inte publicera hela, men här är små delar av det.

"Johnny och Falk är Helsingborgspoliserna som får arbete i det nybildade Säpo när Tyskland går in i Danmarkoch Sverige bokstavligt talat befinner sig på gränsen till krig. När en ung kvinna hittas död i sin lägenhet, ochen man kort senare brinner inne, får de också en mordgåta att lösa. Finns det kopplingar mellan dödsfallen ochdet pågående kriget? //

Conny Palmkvist har tidigare skrivit dokumentära skildringar av Öresundsregionen under andra världskriget, och därmed gjort omfattande historisk research. Den kommer väl till pass också här, där vardagliga detaljer levandegör miljöer och karaktärer. Att dra undanmörkläggningsgardinerna på morgonen, att se sitt fotbollslag förlora för att spelarna är i beredskap, att dricka låtsaskaffe som inte tillfredsställer.

De många karaktärerna som flätas samman av deckargåtan ger en bred och drabbande bild av livet just där, just då, förmedlat med berättarglädje, innerlighet och på en klangfull prosa.”

Helhetsbetyg: 5./5.


Direkt från pressarna: Räkna de lyckliga stunderna

Nu finns den i tryck, långt innan releasen som sker runt den 20 augusti 2024.

Det är något alldeles särskilt att känna sin bok i handen - att väga den.

För mig väger den mer än för er. Jag. måste addera ansträngningen.

Som en liten blänkare kan jag berätta att införsäljningen har gått bättre än någonsin förr - du hittar den i vilken bokhandel som helst. Även bokklubbarna blir aktuella.

Vilken start på sommaren!

Beautiful review of Four minutes past minutes in big newspaper (Netherlands)

Just before his terminally ill mother is about to die, twelve-year-old Nicolaus runs out of her hospital room. He takes the elevator and presses a strange red button. Time stands still and the elevator takes him to a mysterious train station beneath the hospital. The trains that run there can travel through time. Can Nicolaus go to the past to save his mother?

In this captivating, magical-realistic story, it is mainly the language itself that keeps capturing your attention. That language is poetic, contemplative and versatile.

For example, prose sentences alternate with pieces of text that look more like verses. As Nicolaus talks, he regularly pauses to think about a detail. He observes, thinks, repeats and reformulates: “A big pan of meatballs, a pan of spaghetti.” You never know in advance which detail his mind's eye will linger on. It causes the story to alternately slow down and speed up: a stylistic reflection of the theme of time.

By giving the language itself such a prominent role, the Swedish Conny Palmkvist does something that is rarely seen in children's books: a commendable show of confidence in the possibilities of young readers.


From www.nieuwsblad.be

Article can be read here

What a beautiful day - here it is, finally: the Japanese version

Amazing to pick this up at the post office today - a packet all the way from Japan.

So beautiful in real life - what a version of my book Four minutes after midnight.

This was a life experience for me.

Allt the countries that have translated the book have done an amazing job.

I am so grateful.

Helsingborg hedrar mig med en plakett i staden

Birger Sjöbergs plakett

Vad ska jag säga? Bordet jag säga något alls? Helsingborg stad vill hedra mig. De vill sätta upp en plakett till min ära i det som kallas Diktarnas Helsingborg. Tänk att dela öde med Piraten och Hasse Alfredson, och de andra. Ja, tänk att. Nu blir det sant.

Det blir ett avsnitt ur någon av alla mina böcker, med anknytning till staden, och en bild av mig. Men vilken textsnutt väljer man? Så svårt.

Och ja. Herregud, kära mor, nu tänker jag på dig och papperna vi hittade under bordet i vardagsrummet efter din död sommaren 2003.

Du hade skrivit korta noteringar på mina gamla noveller.

"Så jävla bra”, stod det mitt på en sida, och så ett hjärta.

Du som inte ens svor.

Fast ja, den gången var det liksom tvunget.

Senare fick jag veta att du sagt till din väninna att “Conny ... han kommer att bli författare. Han kommer att lyckas. Jag känner det på mig.”

Tänk om jag fått visa dig detta nya i världen: din son, grabben från byn, som nu får en plakett i Helsingborg. Birger Sjöberg får axla ansvaret och bli exemplet ovan.

Mor? Ser du det inför dig?

Där är jag sedan. Vem kunde tro det?

Allt är din förtjänst.

Beautiful review of Four minutes past midnight in newspaper (Netherlands)

From the newspaper Trouw in the Netherlands


Book review
Youth book

Nicolaus sits on a bench living, while his mother almost dies

Nicolaus travels back in time to prevent his sick mother from dying. A comforting story about grief.

by Bas Maliepaard, 15 februari 2024

This is not going to be light fare, as you immediately sense from the first sentences of The Train at Four Past Twelve by Swede Conny Palmkvist. But they are catchy sentences that draw you into the book: 'It is 11:54 PM. And I'm sitting here on a couch living. I'm sitting here living while other people die. Maybe right at this moment. Either now, or now.”

You understand that the main character Nicolaus (12) lives so consciously when it becomes clear that he is in the hospital and his mother is dying there. “Without her asking me if I agree.”

When the time comes, Nicolaus discovers a button in the elevator that was not there before. Here the story takes a magical turn, reminiscent of Yorick Goldewijk's (much more complex) Films that Run Nowhere. Via the button, Nicolaus discovers an old train station in the basement of the hospital. The Last Station, he hears from a woman who receives him there. Trains depart to the past, to the future and to the place where the deceased go.

Heart goosebumps

Nicolaus takes the train to his ninth birthday, because he still feels guilty about the scene he made after receiving a cheaper cell phone than what was on his wish list. During the short time travel he tries to fix that, but also to send his still healthy mother to a doctor as a preventive measure.

Nicolaus travels to the past several times and each time he returns to the hospital just before his mother's death, where almost the same thing happens as the last time, before he gets back into the elevator. What he wants most, to keep his mother alive, doesn't work.

The book therefore reads like a nightmarish course, further enhanced by the mesmerizing style, which makes Nicolaus' despair strongly palpable. He has 'goosebumps', he says somewhere; That's what you get when your heart is cold with sadness.

Nicolaus slowly learns to accept fate through his exhausting time travel. Although Palmkvist explains it a bit too much and at times verges on sentimentality, he offers a comforting and hopeful story about grief, in which you become trapped for a moment and which you cannot easily shake off.