Efter lång, lång tid kom så äntligen en recension i Danmark som verkligen uppskattar Sundets röda nejlikor. Det är med stor glädje och stolhet jag ser betyget 5/6 stjärnor i en av Danmarks äldsta och finaste tidningar.
Jag lämnar texten till er läsare att begrunda. Själv var jag så lycklig denna morgon att jag hade tårar i ögonen.
Så mycket hårt jobb jag och Stig lade på den här boken. Så mycket, mycket tid. Och själ.
Äntligen.
Författaren Conny Palmkvist tilldelas Helsingborgs stads utmärkelse till minne av Gisela och Oscar Trapp 2021 för sitt arbete med att skildra historien om Helsingörs syklubb och flyktingtransporterna över Öresund under andra världskriget. Det är ett tidigare ganska okänt kapitel i Helsingborgs historia som Conny Palmkvist belyser i sin bok ”Sundets röda nejlikor”.
Från hösten 1943 till sommaren 1944 lyckades en grupp danska motståndsmän och svensk säkerhetspolis smuggla närmare 1500 motståndsmän och judiska flyktingar från det naziockuperade Danmark till Sverige. Danskarna gav sig själva täcknamnet Helsingörs syklubb. Syklubbens skeppare, Erling Kjaer kallades den röda nejlikan. Flera hundra gånger kryssade han med en liten motorbåt över Öresund mellan minfält och tyska jagare. I lasten män, kvinnor och barn. Hans och de andra nejlikornas mod och civilkurage levandegörs av Conny Palmkvist på ett stilistiskt träffsäkert och oupphörligt fängslande sätt.
I boken beskrivs också hur den utmanande tiden med pågående världskrig påverkade livet och vardagen i Helsingborg. Som läsare berörs man av det engagemang och den solidaritet helsingborgarna visade sina medmänniskor – de danska flyktingarna - i en svår tid.
Efter krigets slut höll Syklubbens medlemmar en låg profil och gruppens existens föll i glömska. Conny Palmkvist har ägnat sig åt flera års efterforskning under arbetet med boken. Kvarlevande släktingar till medlemmarna i Helsingörs syklubb har intervjuats och material från tidigare icke-offentliggjorda, privata samlingar har använts.
Det är en glädje för Helsingborgs kulturnämnd att med årets utmärkelse till minne av Gisela och Oscar Trapp få belöna Conny Palmkvist för denna berömliga och viktiga insats för stadens kulturarv.
Otroligt kul att se Fem regler för livet i Borås tidning i början av november.
Den följs snart upp av barnbok nummer två, som verkligen är en av mina höjdpunkter som författare.
Malmö, 1945.
I och med Sundets röda nejlikor har två saker skett. Jag har aldrig förr sålt så många böcker av ett enskilt verk (13.000 exemplar), och jag har aldrig någonsin fått så många brev av människor som har en anknytning till händelserna. Folk skriver om sina släktingar och om sin upplevelse av texten: jag är så tacksam för detta.
Senast igår fick jag ett brev, som gjorde mig glad. Publicerat med tillstånd.
"Jag har just lyssnat färdigt din bok (via Nextory) Sundets röda nejlikor och vill bara tacka dig för en jättefin läsupplevelse! Det var mycket jag tyckte om med boken, inte minst att jag lärde mig så mycket mer om vad som hände och hur det var i det ockuperade Danmark. Sedan var det också mycket intressant att få veta mer om hur räddningen av de danska judarna gick till. Jag känner och har känt många som blev räddade och senare bosatte sig i Malmö, vänner vars föräldrar kom, släktingar till mig men också danska vänners föräldrar som kom men flyttade tillbaka efter kriget. Nyligen hade vi besök av en syssling till mig, som själv var ett år när han räddades. Min pappa var 1943 ordförande i Judisk Ungdom i Malmö och han har skrivit lite om vad som hände på Malmösidan när flyktingarna kom hösten 1943.
Det gladde också mitt hjärta mycket att läsa om de personer i Helsingborg i Syklubben och andra på den svenska sidan och hur mycket de hjälpte till och de uppoffringar som gjordes.
Dock allra mest berörde mig något annat i din bok. Det är så att min mamma räddades med de vita bussarna och kom till Malmö 4 maj 1945. Jag tror att hon kom med den sista omgången vita bussar och att hon tillhörde den stora gruppen judiska kvinnor som de tyska nazisterna bara lämpade av och de vita bussarna fick ta med även dem. De sista månaderna av kriget var hon i ett läger som hette Beendorf och som var ett underläger till Neuengamme koncentrationsläger. Jag har börjat intressera mig för hur det var för henne att komma till Sverige som ensam överlevande i sin familj och hur hon orkade fortsätta … //
Här har din bok varit till stor hjälp. Du har så levande och djuplodande skildrat motståndsmännens liv under kriget och efteråt, och det har hjälpt mig att föreställa mig hur det var för henne och leva mig in i hur hon hade det. När du detaljerat beskriver vädret och naturen lördagen den 5 maj 1945 så tänkte jag att det måste ju ha varit samma väder för min mamma, hennes första dag i Malmö och kanske även dagen före då hon anlände över Sundet.”
Jag är förstummad över Sundets röda nejlikor, och hur den fortsätter vinna mark, trots att det snart är ett år sedan release. I veckan var den i Aftonbladet, när kulturjournalisten Inga Lill Mossander valde ut de fyra bästa böckerna just nu. Och inte nog med det: Sundets röda nejlikor var av dessa fyra hennes favorit.
Om jag ser till sällskapet på listan är det djupt hedrande. Där finns Kjell Westö och Marie Aubert, bland annat.
En sådan komplicerad bok som min, eller med så många berättarlinjer och så vidare, som tar sig så långt ut till läsarna. Jag har aldrig förr fått så många mail om en bok tidigare.
Tänk så värt det var, ändå, allt detta jobb. Alla år.
I dagarna är det exakt två år sedan vår film visades av den svenska ambassaden i Sydafrika. De anordnade två visningar i samarbete med Johannesburg Holocaust & Genocide Centre.
Det kan ha varit en av de mest stolta dagarna i mitt liv.
Filmen är ju fortfarande bara en amatörfilm, men ändå - tänk så många som sett detta enkla verk.
Sundets röda nejlikor kommer ut på fina förlaget Turbine i Danmark nästa vecka. Juni månad, 2021. Som jag har väntat. Och ja. Så fint.
https://turbine.dk/produkt/sundets-roede-nelliker/
Och den har redan blivit månadens bok i Bogklubben Gyldendal Historie. Fascinerande, vackert och omtumlande.
En stor dag för mig, så klart, på alla plan.
Nedan, framsidan på hela tidningen.
Ny artikel i tidningen Kids & Family. Fint, tycker jag.
Klicka på bilden för att förstora.
Slutklämmen ur recensionen i Norra Skåne:
”Palmkvists romaner uttrycker gärna stora känslor, ett annorlunda sätt att se på livet och omvärlden. Han är en briljant ordkonstnär, som oftast uppträder i en till synes enkel språkdräkt. Jag har skrivit det förut, när jag recenserat någon av hans romaner, att han har en enastående förmåga att gestalta tystnaden mellan människor, en förmåga som får mig att tänka på Per Gunnar Evander.
Det gäller även för Nästan bra på livet, som är en ytterst personlig bok som Palmkvist förmodligen skrivit med sitt eget hjärteblod. Jag gillar också hans sparsmakade stil, hans strukturerade balans, där lätthet och elegans kännetecknar hans prosa.
Nästan bra på livet är inte bara en självbiografisk utan också en ytterst självutlämnande skildring om en pappas förhållande till en annorlunda dotter. Den berör mig verkligen i mitt innersta, inte minst som en direkt följd av intensiteten i det utsökt vackra språket.”
Sundets röda nejlikor är en dokumentär skildring om Helsingörs syklubb, en liten hemlig organisation som 1943–44, med skånska polisers hjälp, räddade åtskilliga hundra flyktingar över Öresund. Centralt i boken står några av de danskar som vågade livet genom att skeppa judar och motståndsfolk över sundet. I Helsingborg fanns de handlingskraftiga polismän som tog hand om flyktingarna när de kom över. En fråga boken ställer är: hur kommer det sig att en del människor nästan utan att reflektera sätter sina liv på spel för att rädda okända? Boken växlar mellan relaterande, välforskad reportagestil och gestaltande litterära inslag.
Conny Palmkvist tilldelas Lengertz litteraturpris för Sundets röda nejlikor, en fängslande och viktig skildring av mänskligt mod och offervilja i ett avgörande skede i modern skånsk historia.
Prissumman: 30.000 kronor
* OM PRISET *
Lengertz litteraturpris är ett årligt litterärt pris som utdelas av Skånes hembygdsförbund till en högt förtjänt skånsk hembygdsförfattare. Priset har, tillsammans med Lengertz konstpris, utdelats sedan 1967 ur den kulturfond som instiftades av författaren och antikvariatsinnehavaren William Lengertz.
“Boken är skriven på ett medryckande sätt och berättelsen har en stark drivkraft. Framför allt dras man med i Antons försök att lösa sina uppdrag, men också i hans ansträngningar att klara den livskris han befinner sig i. Som läsare kommer man nära huvudpersonen, jagberättaren och förstår därmed hans dilemma.”
“Sammanfattningsvis är Mina fem regler för livet en gripande och välskriven mellanåldersbok, med humoristiska inslag, som inte väjer för de mörka sidorna i tillvaron. Slutet inger hopp.”
Helhetsbetyg: 4.
/BTJ (Bibliotekstjänst - publiceras i BTJ-häftet nr 8, 2021.)
Börjar 1.35 in i filmen.
Varje dag letar man efter nya anledningar att fortsätta skriva. Man försöker hitta meningen med det. Rik blir man inte, inte alltid uppmuntrad heller. Fast ja, ibland har man tur, och verkligt duktiga bokmänniskor tar sig tid att läsa ens böcker, och skriver eller talar sedan om det. Så fint när fantastiska Yukiko Duke plockat upp Sundets röda nejlikor och recenserar den på sin YouTube-kanal.
"Det är en viktig insats Palmkvist gör när han för fram dessa Sundets röda nejlikor ur skuggorna. Hans bok är en skildring av ett tämligen okänt kapitel i den nordiska krigshistorien. Det är en välskriven och oupphörligt spännande berättelse om modiga människor från alla skikt i samhället."
I maj förra året utlyste barnboksförlaget Bonnier Carlsen en manustävling med målet att hitta nästa stora författare för läsare i åldern 7 – 12 år. Över 830 bidrag kom in till tävlingen som avgjordes i april 2020.
En av vinnarna var Conny Palmkvist, som fick tredje pris för bästa manus.
Boken har titeln Fem regler för livet, släpps framöver på Bonnier Carlsen, och den är Conny Palmkvist första barnbok, efter många vuxenromaner.
Motiveringen:
”En svindlande och överraskande historia med svart humor och en alldeles egen ton om hur oväntade möten i samhällets alla skikt kan få oss att göra det viktigaste av allt – att se varandra. Conny Palmkvist berättar med säker hand den ovanliga berättelsen om Anton, vars tillvaro till en början präglas av utsatthet och en känsla av att inte kunna vara den han egentligen är. Men när en rad oväntade och mystiska uppdrag tar honom på utmanande äventyr långt från hans vanliga tillvaro, vänds allt upp och ner. Utan att veta syftet ger han sig ut enligt instruktionerna, och de han möter ger honom något som kan göra livet lättare att leva.”
Ur nya numret av tidningen Autism.
Klicka på bilderna för att förstora.
Ur en text om Migrant 129:
“Jag har nyligen läst en annan bok om desperata människor som flyr med båt, Conny Palmkvists ”Sundets röda nejlikor” som skildrar flyktingtrafiken mellan Danmark och Skåne under andra världskriget. Fiskebåtar – ja, alla båtar som flöt – fylldes med judiska flyktingar och motståndsmän som flydde över sundet mellan Danmark och Sverige. Båtarna var överlastade och sjönk ibland, precis som de på Medelhavet gjort och gör i samtiden. Olika kontinenter, olika tider. Men samma sak.”
“Gripande och starkt om kärleken till ett barn som förändrar livet på alla sätt.”
Betyg 4/5
/ Expressen
“Författaren Conny Palmkvist berättar gripande och med ett ljuvligt språk om stark faderskärlek, oro för hur dottern Lovas liv ska bli och sina tvivel på att räcka till.”
“Denna självbiografiska berättelse har ett språk fyllt av poetisk kraft, av skön prosa som stundvis övergår i lyrik. Texten är hudlöst avskalad allt litterärt utanverk, den är ren som regnvatten. Att ta paus från läsningen var omöjligt.”
/ Ölandsbladet
“Det handlar inte enbart om att förstå livsvillkoren för ett barn med funktionsvariationer och hennes föräldrar. Vad som ytterst blottläggs i ”Nästan bra på livet” är att varje människa finns till utifrån sina egna förutsättningar. Världen blir en mer kärleksfull plats om vi medger det utan att döma.”
“Textmaterialet som avsöndras i denna nästan biologiska process är kristallint och glittrande. Det är formfulländat men inte livlöst. Som hjärtslag hamrar meningarna fram en berättelse om oavlåtlig smärta.”
/ Sydsvenskan (Maria Küchen)
Läs hela här: https://www.sydsvenskan.se/2021-01-31/conny-palmkvists-brev-till-dottern-ar-skarpt-och-glimrande
