,

Det är en evighet till stjärnorna - ny barnbok i januari 2025

,

Lågupplöst omslag

”Om du vill vara den bästa spelaren måste du vara den bästa människan." - Fotboll, syskon och en silverdollar när Conny Palmkvist skriver för unga läsare

Gunnars strategi i skolan är enkel: Gör så lite väsen av dig som möjligt. Men på rasterna spelar han fotboll, och trots att Gunnar aldrig varit med i något lag är han så bra att han får spela med de äldre på skolan.

Varje morgon ser alla på skolgården, även de på fotbollsplanen, hur taxibilarna kommer. De sticker ut, och det är ju det värsta man kan göra. Det som ingen vet är att Gunnars syster är en av de udda fåglarna som släpps av, och han är beredd att göra allt för att dölja det. Och när han får chansen att på riktigt ändra på allt och få henne att försvinna - då gör han det! Men ingenting blir som han tänkt sig.

Det här är en bok om familj, om utanförskap och om att passa in. Det är en bok om kjamar, ett magiskt mynt, en försvunnen mamma och den viktigaste fotbollsmatchen genom tiderna.

Conny Palmkvist har ett helt eget sätt att skapa en alldeles särskild stämning. Med lätt hand bygger han en mystisk sagokänsla, mättad av känslor, samtidigt som läsaren får en riktig bladvändarläsupplevelse. Andra böcker för unga läsare av Conny Palmkvist är ”Mina fem regler för livet”, ”Fyra minuter över tolv” och ”Femtiofem meter under ytan”.

Om ”Mina fem regler för livet”:
"...en gripande och välskriven mellanåldersbok, med humoristiska inslag, som inte väjer för de mörka sidorna i tillvaron. Slutet inger hopp." Dag Hedberg, BTJ-häfte 8, 2021.

Om ”Fyra minuter över tolv”:
"Väldigt starkt och berörande om liv, sjukdom och kärleken i en familj" Vi Läser

Om ”Femtiofem meter under ytan”:
"Palmkvist visar återigen att han till fullo litar på barnets förmåga att självständigt läsa, tolka, känna och tänka." Anna Bjurströn, BTJ-häftet nr 21, 2023.

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2025-01-13 Genre: Barnböcker, ungdomsböcker och läromedel Omslagsformgivare: Jonnie Holmberg Boktyp:magisk realism, skolvardag, Thema-kod: Skönlitteratur barn och ungdom: modern och samtida, Skönlitteratur barn och ungdom: familjen Antal sidor: 160 Format (utgivningsdatum): Kartonnage, 9789179798611 (2025-01-13); E-bok, epub2, 9789179798628 (2025-01-13)

,

Hachette Children’s Group i UK har köpt rättigheterna till Fyra minuter över tolv

,

Jag fick ta ett djupt andetag och verkligen försöka ta in nyheterna tidigare idag. Fantastiska Hachette Children’s Group i UK har köpt rättigheterna (World English) för Fyra minuter över tolv.

En enorm sak för mig - inte minst eftersom jag vidhåller att det är en av mina bästa böcker och att den sticker ut i bokfloden. Den är skriven till alla de barn som inte får många böcker skrivna till sig - de som befinner sig i den största och svåraste krisen ett barn kan hamna i: förlusten av en förälder.

Lyckan är stor här idag och blev inte mindre när jag fick veta att det tänker illustrera den, och att jag fått de bästa redaktörerna och förläggarna.

https://www.hachettechildrens.co.uk

,

Lysande omdöme av "Räkna de lyckliga stunderna" från BTJ (Bibliotekstjänst)

,

Få saker är viktigare inför ett boksläpp än BTS: s omdöme, eftersom biblioteken använder dessa recensioner för att göra sina inköp.

Jag blev så väldigt glad över vad som trillade in här under morgonens allra första arbetspass. BTJ ger boken full pott, fem av fem möjliga, och jag kan beställa en extra kaka till lunchen. Så fint det blev, plötsligt. Jag får inte publicera hela, men här är små delar av det.

"Johnny och Falk är Helsingborgspoliserna som får arbete i det nybildade Säpo när Tyskland går in i Danmarkoch Sverige bokstavligt talat befinner sig på gränsen till krig. När en ung kvinna hittas död i sin lägenhet, ochen man kort senare brinner inne, får de också en mordgåta att lösa. Finns det kopplingar mellan dödsfallen ochdet pågående kriget? //

Conny Palmkvist har tidigare skrivit dokumentära skildringar av Öresundsregionen under andra världskriget, och därmed gjort omfattande historisk research. Den kommer väl till pass också här, där vardagliga detaljer levandegör miljöer och karaktärer. Att dra undanmörkläggningsgardinerna på morgonen, att se sitt fotbollslag förlora för att spelarna är i beredskap, att dricka låtsaskaffe som inte tillfredsställer.

De många karaktärerna som flätas samman av deckargåtan ger en bred och drabbande bild av livet just där, just då, förmedlat med berättarglädje, innerlighet och på en klangfull prosa.”

Helhetsbetyg: 5./5.

,

Direkt från pressarna: Räkna de lyckliga stunderna

,

Nu finns den i tryck, långt innan releasen som sker runt den 20 augusti 2024.

Det är något alldeles särskilt att känna sin bok i handen - att väga den.

För mig väger den mer än för er. Jag. måste addera ansträngningen.

Som en liten blänkare kan jag berätta att införsäljningen har gått bättre än någonsin förr - du hittar den i vilken bokhandel som helst. Även bokklubbarna blir aktuella.

Vilken start på sommaren!

,

Fantastisk recension av "Den som inte saknar dig" i en av de största danska tidningarna

,

Förstora genom att klicka på bilden

"En vacker och relevant bok om kärlek i krigets skugga."

Mer än ett år efter att boken om Hanne och Kim släppts får den en hejdundrande recension i den stora danska tidningen Kristeligt Dagblad och kammar hem 5 av 6 möjliga stjärnor i betyg. Jag önskar att Hanne ännu var med oss, och fått se detta. Min vän, du hade blivit så lycklig och glad. Som jag är nu.

Denna respekterade och fina tidning. Jag är mållös.

Boken är inte ens översatt till danska, och ändå detta.

Vilken recension av Den som inte saknar dig.

För större text, se nedan och läs i ordning.

,

Förbundskaptenen för Tre Kronor berättar om när han läste mina böcker

,

Sam Hallam. Foto: Bildbyrån

Den här veckan har varit så fin, med så många goda nyheter. Och kanske tar den här priset på många sätt. Min vän Peter kontaktade mig och berättade att jag måste lyssna på podden Hockeypuls, där man intervjuade Tre Kronors nya förbundskapten Sam Hallam.

Det han säger berör mig extra mycket eftersom jag levde hela den första delen av mitt liv på på en hockeyrink. Dag ut och dag in, de första femton åren. Jag vet inte hur många ispass jag gjorde, men det var många. Och jag var inte helt dålig, tog mig långt fram i uttagningarna för TV-pucken på den tiden, bara en liten trupp kvar. De kallade mig och Hertl för radarparet från Jonstorp. “Nu snurrar de upp motståndarna igen.”

Nå, det är en svunnen tid. Lyssna på Sam Hallam om mina böcker ovan, en kort snutt.

Vill ni höra hela podden finns den på Expressens Hockeyplus.

,

Beautiful review of Four minutes past minutes in big newspaper (Netherlands)

,

Just before his terminally ill mother is about to die, twelve-year-old Nicolaus runs out of her hospital room. He takes the elevator and presses a strange red button. Time stands still and the elevator takes him to a mysterious train station beneath the hospital. The trains that run there can travel through time. Can Nicolaus go to the past to save his mother?

In this captivating, magical-realistic story, it is mainly the language itself that keeps capturing your attention. That language is poetic, contemplative and versatile.

For example, prose sentences alternate with pieces of text that look more like verses. As Nicolaus talks, he regularly pauses to think about a detail. He observes, thinks, repeats and reformulates: “A big pan of meatballs, a pan of spaghetti.” You never know in advance which detail his mind's eye will linger on. It causes the story to alternately slow down and speed up: a stylistic reflection of the theme of time.

By giving the language itself such a prominent role, the Swedish Conny Palmkvist does something that is rarely seen in children's books: a commendable show of confidence in the possibilities of young readers.

From www.nieuwsblad.be

Article can be read here

,

What a beautiful day - here it is, finally: the Japanese version

,

Amazing to pick this up at the post office today - a packet all the way from Japan.

So beautiful in real life - what a version of my book Four minutes after midnight.

This was a life experience for me.

Allt the countries that have translated the book have done an amazing job.

I am so grateful.

,

Beautiful review of Four minutes past midnight in newspaper (Netherlands)

,

From the newspaper Trouw in the Netherlands

Book review
Youth book

Nicolaus sits on a bench living, while his mother almost dies

Nicolaus travels back in time to prevent his sick mother from dying. A comforting story about grief.

by Bas Maliepaard, 15 februari 2024

This is not going to be light fare, as you immediately sense from the first sentences of The Train at Four Past Twelve by Swede Conny Palmkvist. But they are catchy sentences that draw you into the book: 'It is 11:54 PM. And I'm sitting here on a couch living. I'm sitting here living while other people die. Maybe right at this moment. Either now, or now.”

You understand that the main character Nicolaus (12) lives so consciously when it becomes clear that he is in the hospital and his mother is dying there. “Without her asking me if I agree.”

When the time comes, Nicolaus discovers a button in the elevator that was not there before. Here the story takes a magical turn, reminiscent of Yorick Goldewijk's (much more complex) Films that Run Nowhere. Via the button, Nicolaus discovers an old train station in the basement of the hospital. The Last Station, he hears from a woman who receives him there. Trains depart to the past, to the future and to the place where the deceased go.

Heart goosebumps

Nicolaus takes the train to his ninth birthday, because he still feels guilty about the scene he made after receiving a cheaper cell phone than what was on his wish list. During the short time travel he tries to fix that, but also to send his still healthy mother to a doctor as a preventive measure.

Nicolaus travels to the past several times and each time he returns to the hospital just before his mother's death, where almost the same thing happens as the last time, before he gets back into the elevator. What he wants most, to keep his mother alive, doesn't work.

The book therefore reads like a nightmarish course, further enhanced by the mesmerizing style, which makes Nicolaus' despair strongly palpable. He has 'goosebumps', he says somewhere; That's what you get when your heart is cold with sadness.

Nicolaus slowly learns to accept fate through his exhausting time travel. Although Palmkvist explains it a bit too much and at times verges on sentimentality, he offers a comforting and hopeful story about grief, in which you become trapped for a moment and which you cannot easily shake off.

, ,

Nu presenteras vem som ska läsa in “Räkna de lyckliga stunderna” som ljudbok

, ,


Trumvirvel!

Nu är det äntligen, äntligen klart att skådespelaren Katarina Ewerlöf läser in Räkna de lyckliga stunderna.

Och så glad jag blev. Det är så viktigt att rätt person tar sig an materialet.

Nu kan det inte bli bättre och jag ser med spänning fram emot resultatet.

(Bilden på henne tillhör Riksteatern)

,

Från Helsingborgs Dagblad: Mikael, med en vän som du jublar själen

,

Författaren och kulturprofilen Mikael Rudesjö är död. När hans vän Conny Palmkvist porträtterade honom i vidstående bild sa han: ”Du har fångat min poetsjäl i den bilden”.

Bild: Conny Palmkvist

KULTUR Helsingborg

Conny Palmkvist

Mikael, med en vän som du jublar själen

6 januari 2024

I litteraturen tycks något alltid ske innan samtalet kommer. En kall vind slår upp balkongdörren eller så faller en vas från bordet.  Så klar blir sällan verkligheten, tänker jag. Trots det flyger en koltrast in i köksfönstret på vår gavel bara en minut innan jag får beskedet om att min vän Mikael Rudesjö har gått bort. Under mer än ett helt år har jag fördröjt ett telefonsamtal, som  aldrig blev av. Nu är det för sent. Vad hade jag sagt? 

Jag hade sagt förlåt, vi borde pratat mer i slutet. 

Du borde hört mig säga allt detta.  

När jag mötte dig, Mikael, arbetade vi båda på Helsingborgs stadsbibliotek och du drev flera kulturprojekt som fick genklang här i stan. På bokförlaget Bläckfisken gav du ut poesi, även din egen. En av de andra författarna du publicerade var Carl Einar Häckner. 

Så fort tillfälle gavs uppträdde du ihop med parhästen Mikael Rasmusson i gruppen RuRa. Ni framförde dikter och musik. Finns det en skånsk scen ni inte stått på? Kanske var det din dröm om att bli en ny Lundell, som levde kvar från den där sommaren 1989. Men RuRa arrangerade också stadsvandringar runt Helsingborgs statyer, även det med lyrik. En dag sa du att du skulle vara med i Poetry slam. 

Jag tänkte: Du är så modig som bara gör. 

Och så startade du Poetisk Plattform.  

Och tidningen Flanören.  

Du vägrade förringas till den progressiva muskelsjukdom som du fått besked om under ungdomsåren, Beckers muskeldystrofi. Om den pratade vi ofta förr, du och jag. Din inställning var kristallklar.  

”Man måste finnas i nuet och inte bara säga det. En gång i tiden kunde jag gå. Det kan jag inte längre. Men att tänka på att jag blir sämre och sämre vore som att dö varje dag. Det går inte. Jag älskar livet.”

Jag sparade citatet, och bar det med mig när jag lyssnade till den föreläsning du höll för att ge andra hopp. Du kallade uppsättningen ”Stark utan styrka”, och du skrattade ofta och stort när du talade. Du fann kärleken och höll fast vid den, som en poet.  

Det skira ljuset fick då sippra in i texterna.  

Jo, det fanns alltid eld, och glöd och du brann även för den lokala  kulturscenen. Krävde att folk med rullstol skulle kunna komma in. Var fan har ni rampen? 

När jag nu åter läser dina diktsamlingar slås jag av att det inte bara är orden. Det är också att vi andra ibland glömde vad som krävdes av dig för att älska litteraturen och skriva medan kroppen trilskades. 

Dagen då Tranströmer dog minns jag att du helt öppet berättade om den sorg du kände. Han var en av dina stora idoler. Du skrev: ”Vi  ses, Thomas, på en vit strand när jag seglar vidare.”

Då är ni där nu, tänker jag. 

Men om jag avundas någon av er så blir det Tranströmer, som nu får diskutera liv och dikt med dig. Med en vän som du jublar själen. Så mycket vet jag.  

Och det vackra måste få finnas i alla stunder.  

Du skrev det själv. 

I de dödas stad 

går jag genom tysta kvarter 

– hör viskande minnen 

från landet bortom ljusets gräns 

Här finns spår av liv 

som aldrig nådde fram

Här finns också långa liv 

som hittade sin plats 

fann sin väg genom dagar och nätter – tog farväl med lugna ögon

,

Min dystopi Vintern analyseras i en ny avhandling från Umeå universitet

,

Doktorand Malin Löf Nyqvist. Fotograf: okänd.

Det är så fint när man inser att det man gjort räknas. Inte är det varje dag precis. Men för några dagar sedan fick jag veta att man i en doktorsavhandling har analyserat min bok Vintern tillsammans med tre andra författares verk. En avhandling, ja. Vilket arbete bakom. Och jag är förstummad över vad hon ser i min bok, doktoranden Malin Löf Nyqvist. Fascinerande, vackert, spännande.

För den intresserade, hela avhandlingen https://www.diva-portal.org/.../diva2:1790438/FULLTEXT01.pdf

Artikel om avhandlingen från Umeå universitet

Klimatkrisen ger syndaflodsberättelsen nytt liv i litteraturen

NYHET Samtidens skildringar av flodvågor, dammbrott och höjda havsnivåer kretsar kring teman som mänsklighetens och kulturens överlevnad i en klimatförändrad värld, maktfördelningen i det moderna samhället samt förhållandet mellan det förflutna och framtiden. Det konstaterar Malin Löf Nyqvist i en ny avhandling i litteraturvetenskap vid Umeå universitet om översvämningen som litterärt motiv i 2010-talets svenska romaner.

Översvämning som litterärt motiv har en lång historia som sträcker sig tillbaka till de första syndaflodsmyterna i olika kulturer världen över, men i samband med klimatkrisen har översvämningsberättelser fått en ny relevans i västerländsk litteratur.

– Kopplingar till den bibliska berättelsen om Noa och arken är fortsatt vanliga i 2010-talets översvämningsskildringar. Den här typen av katastrofmotiv har dock på senare tid främst kommit att kopplas till berättelser om klimatfrågor och andra miljöproblem, säger Malin Löf Nyqvist.

Förankring i svensk tradition

Hon konstaterar vidare att även flera av de romaner som analyseras i avhandlingen dessutom är förankrade i en svensk litterär tradition av översvämningsskildringar som kretsar kring islossningar, vårfloder och de norrländska älvarnas roll i utvecklingen av det moderna, industrialiserade samhället.

– De gråbruna, slammiga, giftiga och våldsamma vattenmassor som gestaltas i böckerna har ofta en egen vilja och gör uppror mot människans försök att kontrollera den icke-mänskliga naturen.

– Genom översvämningsmotivet blir mytologiska och andliga föreställningar om vatten synliga och utmanar synen på vatten som en naturresurs som vi människor kan styra över och utnyttja som vi vill.

Konkretiserar klimatkrisen

Hon berättar också hur skönlitterära skildringar av översvämningar används i dag ofta för att framställa klimatkrisen som något konkret, med påtaglig inverkan på den lokala närmiljön, istället för ett abstrakt, globalt fenomen.

Avhandlingen visar att svenska exempel på översvämningsskildringar inte är något undantag och att många av de trender och mönster som går att hitta i den engelskspråkiga klimatfiktionen även förekommer i den svenska.

I avhandlingen analyseras tre fristående romaner för vuxna och en ungdomstrilogi: Fallvatten av Mikael Niemi, Vintern av Conny Palmkvist, Ödmården av Nils Håkanson och Ättlingarna av Mats Söderlund.

Syftet är att försöka bidra till en djupare förståelse av hur relationen mellan människan och hennes omgivning skapas och förändras i litterära skildringar av vattenkatastrofer.

Om disputationen

Avhandlingen Hundraårsflöden: översvämningsskildringar i svensk samtidsprosa finns publicerad digitalt

Disputationen äger rum fredag 15 september, kl. 13.00-15.00, i Humanisthuset, HUM.D.220

Opponent är Jerry Määttä, universitetslektor och docent i litteraturvetenskap, Historiska institutionen, Stockholms universitet.

,

En av många signeringar - Ängelholm

,

Idag var jag i Ängelholm och signerade böcker i Akademibokhandeln. Det är alltid så spännande att se vem man träffar och vilka som stannar till spontant.

Många köpte den nya romanen Räkna de lyckliga stunderna, jag mötte folk jag inte sett på fyrtio år, och jag fick dela en glass tillsammans med en gammal skolkamrat, som råkade ha en hattbutik vid sidan om. En kopp kaffe på det i solen. Åh, ja.

Det ska skrivas i böcker, samtalen blir många och långa.

Lite underbart, faktiskt, att vara ute på vägarna.

Vi ses framöver, vänner.

,

Full pott för nya "Femtiofem meter under ytan" hos BTJ - 5/5 i betyg

,

Tårar i ögonen nu på morgonen när jag fick BTJ:s lektörsomdöme av min nya barnbok, Femtiofem meter under ytan. Full pott och så fint de skriver om boken (förkortat här nedan).

"Femtiofem meter under ytan är Palmkvists tredje mellanåldersbok och den knyts samman med de två tidigare genom sitt allvarliga tema, men också genom sin geografiska utgångspunkt: Julaftonsgatan i Helsingborg. Bengt Gustav Lurings pappa är världens bästa, åtminstone när han inte dricker. Men för det mesta gör han ju det och hur mycket tolvåriga Bengt Gustav än häller ut hans lurifaxar i vasken kommer pappa Luringen alltid fram ändå. Då brukar Bengt Gustav dyka långt ned i badkaret och låtsas att han är någon annan.

Femtiofem meter under ytan är en språkligt smart, humoristiskt inkännande och väl tänkvärd mellanåldersbok. Friktionen ligger i Bengt Gustavs stegvisa insikt att han inte kan rädda sin pappa på egen hand och att det är okej att be om hjälp. Sakta fyller han sin livbåt med personer som vill honom väl, utöver sin pappa. Det är allvarliga teman och tunga känslor, men också en extraordinär värme och kärlek som skildras genom jag-perspektivet. Palmkvist visar återigen att han till fullo litar på barnets förmåga att självständigt läsa, tolka, känna och tänka.

Helhetsbetyg: 5/5."

,

Litteraturkritikern Maria Küchen läser boken om Jane Horney

,

Foto: Pierre Eriksson

Man blir som mest glad när man läser kunniga människors texter. Av alla svenska kulturjournalister så är Maria Küchen en av dem som jag har följt längst och har djupast respekt för. En tidig morgon kunde jag läsa att hon skrivit så här om En hälsning från motståndsrörelsen - mordet på Jane Horney.

“Jag sträckläste boken med andan och gråten i halsen. Delvis bygger den på nytt material, som hittats i ett researcharbete så omfattande och noggrant att det nära nog gränsar till det maniska. (Författaren skriver i sitt förord att arbetet nära nog drev honom till vansinne, och jag förstår att ett så omfattande, komplext, känsligt och sårigt skrivarbete kan få en människa att nästan tappa förnuftet). När boken bygger på andras arbete, anges det - i källförteckningen i slutet, om inte förr. Boken har en språklig rytm och en orkestrering som gör den ovanlig i sitt slag (liknande dokumentationer brukar liksom hjälplöst bli mycket torrare än så här). Jane Horney nämns konsekvent i andra person, och "du" -tilltalet är pedagogiskt. Det skiljer stilistiskt ut Jane från alla de andra personer som boken myllrar av, och gör henne till någon som inte bara författaren utan även läsaren talar MED."

,

Min första danska recension av "Fyra minuter över tolv" - vilken hyllning!

,

Bild: @eventyrdromme

Min barnbok “Fyra minuter över tolv” har fått sin första recension i grannlandet Danmark, där den släpps om exakt två veckor. Och vilken fin hyllning - vilken nära läsning av bokblogaren @eventyrdromme.

Här är ett utdrag ur henne recension

Titel: Endestationen
Forfatter: Conny Palmkvist
Forlag: @forlagetcarlsen
5/5⭐️

Jeg har knap ord, som kan beskrive denne bog, for den ramte mig lige i hjertekulen og tårerne fik frit fald, hvilket ellers ikke er noget som sker så ofte for mig. Det er en fantastisk rørende og sørgmodig fortælling, som virkelig berører en dybt.

Nicolaus mor ligger for døden, og når man kun er 12 år gammel, forekommer det fuldstændig urimeligt, at man allerede skal miste sin mor. Derfor har Nicolaus også utrolig svært ved at sidde og vente på at døden indtræffer og han må væk fra hospitalsstuen. Da han når elevatoren lægger han mærke til en knap, som ikke har været der tidligere, og da han trykker på den stopper tiden på præcis 00.04. Nicolaus ender ved endestationen, hvor han finder ud af, at han ikke bare har mulighed for at stoppe tiden, men også rejse frem og tilbage i tiden.

Da jeg begyndte at læse bogen, var jeg slet ikke forberedt på, hvor påvirket jeg ville blive af den. Heller ikke selvom jeg havde læst bagsideteksten. Det er en meget sørgelig bog, men der er samtidig noget meget smukt og sårbart over fortællingen. Det er noget der berører os alle, da livets uundgåelige kendsgerning er, at vi vil miste nogen vi holder af. Derfor kan de fleste af os nok godt sætte os ind i, hvor frygteligt det må være at miste en forælder, når man ikke er ældre en Nicolaus, og hvor vigtigt det er, at få taget ordentlig afsked med dem, man elsker.

Samtidig er det en bog som lægger op til eftertænksomhed og får en til at overveje, hvordan man selv ville reagere, hvis man ligesom Nicolaus fik mulighed for at rejse i tiden. Ville man forsøge at ændre fremtiden, rette op på de situationer, hvor man handlede ilde og sårede ens kære, eller ville man udnytte hvert et sidste øjeblik man fik i selskab med sine kære.

Det er en helt enestående fortælling, og selvom den er målrettet en yngre målgruppe, så er den lige så hårdtslående og rørende for voksne, og den får derfor den varmeste anbefaling med på vejen herfra.

“Endestationen” udkommer d. 15/8 hos @forlagetcarlsen

,

"Den som inte saknar dig" nerladdad 4000 gånger på Dagens Nyheter

,

I sommar var "Den som inte saknar dig" erbjudande till Dagens Nyheters prenumeranter. Det betyder att tidningen köper rätten till en hel hög e-böcker, som läsarna sedan får tillgång till. Helt, helt otroligt att Hanne-boken nu laddats ner 4000 gånger. Jag bugar och bockar, och tackar för alla mejl.

Missa inte att boken också helt oväntat fick en recension i en stor dansk dagstidning, nästan ett år efter releasen i Sverige. Vem kunde tro det?

Om recensionen i Kristeligt Dagblad

,

Veteraner ger historielösheten en match - min bok om Jane Horney nämns i Skånska Dagbladet

,

Fint och intressant att bli nämnd i det här sällskapet och av Ulf.

Klicka på bilden för att förstora och läsa hela den fina texten.

“Veteranerna håller historien vid liv idag vilket leder över till ytterligare ett bevis på att historielösheten är ett minne blott: jag tänker på Conny Palmkvist mäktiga bok En hälsning från motståndsrörelsen …”

,

"Fyra minuter över tolv" har sålts till ... Sydkorea!

,

Min lilla barnbok fortsätter sin resa över världen - nu är Fyra minuter över tolv såld till Sydkorea och förlaget Lime. Det gör mig så oerhört glad att barn där också ska få läsa om Nicolaus.

Tårarna brände lite i ögonen - kan det bli bättre än så här?

Fyra minuter över tolv är nu såld till åtta länder.

Rights sold by Salomonsson Agency

Holland, Kluitman
UK, Hachette Children's Group
Norway, Det Norske Samlaget
South Korea, Lime
Albania, Ombra GVG
Denmark, Carlsen
Sweden, Bonnier Carlsen

More to come.